Vårdnadstvist

Vi företräder dig vid en vårdnadstvist

En vårdnadstvist är något som i möjligaste mån bör undvikas. Det bästa för alla inblandade är att gemensamt komma överens kring vårdnaden genom samtal hos till exempel familjerätten i kommunen. Men ibland är det helt enkelt inte möjligt och då finns vi där för dig. På Salmi & Partners har vi stor erfarenhet av vårdnadstvister, eller vårdnadsmål som det brukar kallas när frågor om vårdnad tas upp i domstol.

Innan man går in i en vårdnadstvist är det bra att ha en uppfattning om vad som krävs för att få ensam vårdnad. Man bör ha goda skäl för att ta frågan om vårdnad till domstol. Tingsrättens linje är att i så stor utsträckning som möjligt döma till gemensam vårdnad. Bara i de fall där samarbetssvårigheterna bedöms som oöverstigliga, eller där den ena föräldern bedöms som olämplig eller oförmögen att ta beslut om vårdnaden, brukar rätten döma till ensam vårdnad.

Därför inleder vi alltid med en konsultation och rådgivning, där vi går igenom din situation och hjälper dig att bedöma dina chanser i en vårdnadstvist. Vår målsättning är alltid att du som klient ska känna dig helt trygg med att ha oss vid din sida i en vårdnadstvist.

  • Hur lång tid tar en vårdnadstvist? (Klicka på rubriken för att läsa mer om respektive ämne)
    Ett vårdnadsmål är en juridisk process som i de flesta fall tar lång tid. Alla parter är naturligtvis måna om att allt ska gå rätt till och rätten kommer att försäkra sig om att de har alla fakta på bordet innan de avkunnar en dom.
  • Vad innebär en vårdnadstvist?
    Om en av föräldrarna vill ha ensam vårdnad om barnet och den andra föräldern motsätter sig det, kan den förälder som vill ha ensam vårdnad lämna in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Det blir då ett tvistemål i domstol och tingsrätten ska besluta om vårdnaden.
  • Överklaga beslut om vårdnad
    Den som är missnöjd med tingsrättens dom i en vårdnadstvist kan överklaga den och begära att ärendet tas upp i hovrätten. För att ärendet ska tas upp i hovrätten krävs ett prövningstillstånd.
  • Föräldrabalken
    Föräldrabalken är den samling lagar som reglerar det juridiska förhållandet mellan barn och föräldrar. Som förälder kan man ha mycket nytta av att läsa Föräldrabalken, framför allt om man är inbegripen i en vårdnads- eller umgängestvist.

  • Vem betalar vid en vårdnadstvist?
    Det vanliga är att vardera parten betalar sina egna rättegångskostnader vid en vårdnadstvist. För att få hjälp med kostnaderna kan man utnyttja rättsskyddet i sin hemförsäkring eller, om rättsskydd saknas, ansöka om statlig rättshjälp.

 

 

Hur lång tid tar en vårdnadstvist?

Hur lång tid en vårdnadstvist tar beror på flera olika faktorer, bland annat på varifrån man börjar räkna. När en stämningsansökan inkommer till tingsrätten har parterna oftast månader av samarbetssamtal hos familjerätten bakom sig där man försökt att få till stånd en överenskommelse kring vårdnaden. Och själva konflikten kring vårdnaden började såklart redan innan dess, kanske i och med själva separationen.

Men om man ska räkna på hur lång tid själva tvistemålet tar i domstol är stämningsansökan en bra utgångspunkt. I stämningsansökan anger käranden (den förälder som vill ha ensam vårdnad) hur man vill att domstolen ska döma och sina skäl varför, inklusive eventuell bevisföring. Därefter delges svaranden, den andra föräldern, stämningen och får i sin tur lämna ett svaromål och bemöta kärandens påståenden. I vissa fall kan en sådan här skriftlig förberedelse pågå uppemot ett par månader, men det kan också gå på ett par veckor. Har parterna juridiska ombud med erfarenhet av tvistemål går denna del av processen oftast ganska fort.

 

Muntlig förberedelse

Nästa steg är den muntliga förberedelsen, där rätten ska skapa sig en så fullständig bild som möjligt av målet inför huvudförhandlingen. Här utreds eventuella oklarheter och båda parterna hörs. Ofta försöker även domaren få till stånd en överenskommelse mellan föräldrarna. Lyckas inte det tar rätten ett tillfälligt beslut om vårdnaden och ber sedan socialtjänsten att genomföra en vårdnadsutredning.

Vårdnadsutredningen kan ta allt från några månader till uppemot ett år. Målet med utredningen är att skaffa sig en så klar bild som möjligt av familjesituationen. Man gör bland annat intervjuer med parterna och med barnet och andra vuxna med inblick i familjen.

 

Huvudförhandling

När utredningen är klar lämnas den till rätten som då kallar till huvudförhandling. Vid det här laget kan det alltså ha gått ett år från det att stämningsansökan lämnats in. Finner rätten att vårdnadsutredningen ger tillräckligt med underlag för en dom räcker det dock oftast med en huvudförhandling, där parterna och vårdnadsutredarna hörs, och även eventuella vittnen. Det kan dock krävas flera huvudförhandlingar, vilket kan dra ut på tiden.
När huvudförhandlingen är klar kan en dom oftast avkunnas inom några dagar. I bästa fall är vårdnadstvisten då över, dock kan domen överklagas. Skulle domen överklagas kan ett beslut i hovrätten dröja ytterligare något halvår.

 

Vad innebär en vårdnadstvist?

Om ett föräldrapar separerar fortsätter de automatiskt att ha fortsatt gemensam vårdnad om barnen, om de inte kommer överens om något annat. Det innebär att de även i fortsättning är skyldiga att ta gemensamma beslut i viktiga frågor som rör barnet, till exempel kring bostadsort och skolgång. Att ha gemensam vårdnad kräver att föräldrarna har ett gott samarbete och kan diskutera och komma överens i frågor som rör barnet. Det är båda föräldrarnas ansvar att se till att samarbetet fungerar.

Om man inte kan komma överens i frågor som rör vårdnaden, eller om någon av föräldrarna av någon annan anledning vill ha ensam vårdnad om barnen, kan det bli tal om en så kallad vårdnadstvist. Föräldrar som inte kan komma överens om vårdnaden bör i första hand vända sig till familjerätten i kommunen där de bor, där de erbjuds samarbetssamtal. Under dessa samtal försöker en handläggare hjälpa föräldrarna att komma överens om vårdnaden.

 

Vid tvistemål avgörs vårdnadsfrågan i domstolen

Når man ingen överenskommelse återstår bara för den förälder som vill ha ensam vårdnad att lämna in en stämningsansökan mot den andra föräldern till tingsrätten. Man inleder då ett tvistemål, där frågan om vårdnaden till slut avgörs i ett domstolsbeslut.

Att gå igenom en vårdnadstvist är krävande och kan kännas väldigt jobbigt för alla inblandade. Man får sin familjesituation genomlyst och måste berätta om sitt privatliv i rätten. Är barnen så stora att de förstår vad som pågår kan en vårdnadstvist ha en negativ inverkan även på dem. Vill man ta sitt vårdnadsärende till domstol bör man därför vara säker på att man har goda skäl till det. Man måste kunna visa att man verkligen försökt få till stånd ett gott samarbete med den andra föräldern och kunna bevisa varför det inte fungerat.

På Salmi & Partners har vi stor erfarenhet av vårdnadsmål och kan biträda dig vid en vårdnadstvist. Vi börjar alltid med en konsultation där vi går igenom din situation och varför du vill begära ensam vårdnad, samt gör en bedömning av dina chanser i ett tvistemål. Kontakta oss idag för en fri konsultation!

 

Överklaga beslut om vårdnad

En vårdnadstvist avgörs i tingsrätten. Är någon av parterna missnöjd med domen har man rätt att överklaga den till Hovrätten inom tre veckor från det att domen meddelats. För att få överklaga i Hovrätten behövs ett prövningstillstånd.

Vill man överklaga tingsrättens dom ska man skicka in sin överklagan till tingsrätten inom tre veckor efter meddelad dom. I överklagan ska man ange vad man tycker är felaktigt i tingsrättens dom och hur man tycker att domen ska ändras. Man bör ange skäl, som till exempel att fakta eller bevis tolkades på ett felaktigt sätt. Man kan även åberopa nya vittnen eller bevis, men man bör då ha en god förklaring till varför dessa inte åberopades i tingsrätten. Det är viktigt att överklagan är tydlig och innehåller all väsentlig information.

 

Beslut om prövningstillstånd

När tingsrätten fått in överklagan skickar man den vidare till hovrätten tillsammans med alla handlingar i ärendet, inklusive videoupptagningar från förhandlingarna. En jurist vid hovrätten sätter sig sedan in i ärendet och presenterar det för domarna som sedan avgör om klaganden ska beviljas prövningstillstånd. För att Hovrätten ska ge prövningstillstånd krävs att man bedömer att tingsrätten dömt fel, eller att man inte utan fortsatt prövning kan avgöra om tingsrätten dömt fel. Andra skäl kan förekomma, som till exempel att fallet kan ses som prejudicerande, dvs att andra domstolar kan få vägledning inför framtida liknande fall.

Om hovrätten ger prövningstillstånd för ärendet skickar man sedan överklagan till motparten som ges chans att bemöta den och anföra egna bevis. Hovrätten avgör sedan om man behöver ha en ny huvudförhandling, dvs rättegång. Många tvistemål som kommer upp till hovrätten avgörs utan huvudförhandling på grund av att hovrätten anser sig ha tillräckligt med material för att kunna döma i målet. Behöver hovrätten sätta sig in mer i ärendet kallar man annars parterna till en huvudförhandling.

Innan man gör en överklagan är det bra att gå igenom domen med sin advokat och utvärdera vilka chanser man har att få domen ändrad. Har vi företrätt dig i ett tvistemål i tingsrätten hjälper vi dig att utvärdera dina chanser att få rätt i hovrätten och att överklaga domen om du vill det.

 

Föräldrabalken

Inom familjerätt finns många av de viktigaste lagarna samlade i Föräldrabalken. Föräldrabalken är den samling lagar som behandlar de rättsliga relationerna mellan föräldrar och barn, till exempel frågor om vårdnad, umgänge och adoption. Vi råder alla föräldrar som funderar kring juridiken kring föräldraskap i allmänhet och frågor om vårdnad och umgänge i synnerhet att läsa Föräldrabalken.

En vanlig uppfattning om lagtext är att den är svårbegriplig och krånglig, dock brukar man ändra uppfattning när man läst ett tag. Lagtexten är kortfattad och informativ och innehåller bara det som måste stå med, men den är oftast också mycket tydlig.

Föräldrabalken trädde i kraft 1 januari 1950, men lagarna har förstås reviderats eller försvunnit med tiden samtidigt som nya tillkommit. Två stora reformer har genomförts, 1998 och 2006. Exempelvis har hela det femte kapitlet, som behandlar barns namn, lyfts ut och lagarna kring barns namn återfinns nu i Namnlagen.

 

Reglerar vårdnad, umgänge och boende

Det kapitel som antagligen har mest påverkan på samhället idag är det sjätte kapitlet, som handlar om vårdnad, boende och umgänge. I detta slås fast vad det innebär att ha vårdnaden om ett barn, vad som krävs av vårdnadstagarna och vilka regler som gäller för barns boende, skolgång och rätt till umgänge med båda föräldrarna.

Eftersom Föräldrabalken har så stor betydelse är den ofta föremål för diskussion, där vissa menar att den borde bli än tydligare så att det blir lättare för domstolarna att döma i exempelvis vårdnadstvister. Dock är verkligheten ofta svår att passa in in en lagtext och därför blir domstolarnas tolkning av lagtexten desto viktigare.

Som jurist gäller det att ha koll både på lagen och på tillämpningen av den. På Salmi & Partners har vi lång erfarenhet av familjerätt och hur lagarna i Föräldrabalken kan tolkas. Vi vet hur ett vårdnadsmål går till i verkligheten och kan hjälpa dig att på ett realistiskt sätt förbereda dig inför en vårdnads- eller umgängestvist.

 

Vem betalar vid en vårdnadstvist?

Grundregeln för familjemål som till exempel en vårdnadstvist är att parterna står för sina egna kostnader vid en rättegång. Dessa kostnader innefattar juridiskt ombud, eventuella vittnens omkostnader och ansökningsavgift hos Tingsrätten för den som stämmer. Själva rättegången är dock alltid kostnadsfri i Sverige.

Om någon av parterna medvetet har försökt sabotera förhandlingarna genom att exempelvis inte dyka upp, eller på annat sätt hindrat processen, kan rätten dock ålägga denne att betala även motpartens rättegångskostnader.

Ofta kan kostnaderna vid en vårdnadstvist sammantaget bli ganska stora. Det finns två sätt att få hjälp med kostnaderna, dels genom rättsskyddet i sin hemförsäkring och dels genom att söka rättshjälp från staten.

 

Kontakta ditt försäkringsbolag

De flesta hemförsäkringar innehåller ett rättsskydd, som ger ersättning vid rättegångskostnader. Hur stor ersättning som ges varierar mellan försäkringsbolagen och vilken typ av hemförsäkring man har. Vad gäller familjemål finns dock vanligen någon typ av inskränkning, vid till exempel bodelning utgår sällan något rättsskydd. När det gäller frågor om barn är reglerna vanligtvis lite generösare, men oftast krävs till exempel att vårdnadstvisten uppkommit tidigast ett år efter separationen.

Självrisken för rättsskyddet ligger vanligtvis på mellan 20-25% och det finns vanligen ett ersättningstak, som kan skilja sig rätt mycket åt mellan bolagen. Kontakta ditt försäkringsbolag för att höra hur hemförsäkringens rättsskydd vid en vårdnadstvist ser ut hos just dem.

 

Vi hjälper dig att ansöka om rättshjälp

Beviljas man inte ersättning via rättsskyddet kan man, om man har en begränsad ekonomi, få hjälp av staten att betala rättegångskostnaderna via så kallad rättshjälp. Du kan då få hjälp av den advokat du vill ska företräda dig med att ansöka om rättshjälp.

Som dina advokater hjälper vid dig att utreda hur du kan finansiera rättegångskostnaderna vid en vårdnadstvist. Vi är måna om att våra klienter ska känna sig trygga i att gå in i en rättsprocess och inte behöva känna oro inför ekonomi, ovanpå allt annat man har att tänka på vid en vårdnadstvist. Kontakta oss gärna för en kostnadsfri konsultation så berättar vi mer om hur vi jobbar och hur vi kan hjälpa dig.

Är du i behov av juridiska tjänster eller kanske bara behöver lite råd? Kontakta oss för en gratis rådgivning!

Fri konsultation eller ring 08-599 20 820